År 1331 omtalas Gladö Kvarn i en förteckning över Strängnäsepiskopatets tillgångar. Namnet Strängnäsepiskopatet betyder i fri översättning ungefär att:

”Den domherre som innehar sankt Botvids prebende, äger att varje år erlägga tre lispund spannmål till domkyrkan i Strängnäs, och detta är han skyldig för kvarnen, som han innehar i Gladö i Huddinge socken.”

Området var under medeltiden Huddinges enda frälsegods och stamgård för ätten Svart (utdöd 1701), vilken bl.a donerade ett vackert altarskåp från slutet av 1400-talet framställande Kristi lidande i tretton tavlor. Detta skåp är idag ett av Huddinge kyrkas dyrbaraste inventarier. Det gamla Gladögodset omfattade då de två nuvarande fastigheterna Gladökvarn och Gladö-Sundby.
Tillgången på vattenkraft var god och det anlades så småningom också en vattensåg.

År 1527 donerar Gustav Vasa ”en Cronones gård, benämpd Gladöö” till fogden i Tälje län, Erik Larsson, på ”behagelig tidjt”, men under förutsättning att kungen årligen skulle ha 100 tolfter ”sågebräder för then sågeqvärn skyldt som ther ligger under gården”. Ca 1.200 bräder sågades och fraktades in till Stockholm för kungens eget behov. Under 1600-talet var själva kvarnen skattlagd och nämnes i jordeböckerna som Tullkvarn, vilket innebar att mjölnaren skulle som lön ha del av mälden och av denna i sin tur skatta en del till kronan.

Mjölnarbostaden från 40-talet eller Kvarnstugan som den också kallades. Den brann ner på 70-talet.

Under 1900-talets början var kvarnbäcken föremål för kraftutvinning genom en mindre kraftstation under godsägaren Gustav Bångs tid. Gården blev sedan ett spekulationsobjekt, och då kom anläggningarna i Gladökvarnsbäcken att förfalla. Minnet av dess anläggningar är rester efter vattentuben en bit uppströms från kvarnruinen. Grundmurar är det som återstår idag. (se bild längst upp) Byggnaden lär ha stått kvar ända in på 1940-talet.

Det finns än idag några torp kvar från ”gamla tider”. Bland annat Kvarnvreten. Man kan med en nytagen bild från andra hållet jämföra med en gammal bild från början av 1900-talet och se att det faktiskt är samma plats.

Även Hästvreten, Nytorp och Mellanberg (idag Tiger MK) finns kvar. Däremot finns inte Skomakartorp, Österäng, Nybovik, Kvarnstugan (som nämnts tidigare) och Eriksberg kvar.

Skomakartorp.

Torpet vid Nybovik, 1902. 


Sågen


Mjölnarbostaden från 40-talet eller Kvarnstugan som den också kallades. Den brann ner på 70-talet. 


Picknick vid Kvarnvreten 1919.


Nytagen bild från andra hållet.


Skomakartorp.